Det var år sen vi var små

Jag kanske gled emellan

Hej. Idag har jag inte mått bra i min mage. Så därför har jag ägnat mig ganska mycket åt mig själv. Var på hundpromme med 20 andra welshar med mor på förmiddagen och sen har jag bara varit hemma. Jag har sytt i ny dragkedja i mina favvojeans. Det blev riktigt snyggt faktiskt. Jag kan om jag vill.

Först skratten sen de där tårarna

Imorgon däremot ska jag inte ligga hemma och dega. Då blir det fullt upp från morgon till kväll. Ska och handla med mor, gå på stan, planera nyår och middag i Hökis. Jag längtar till söndag. Det kommer bli underbart roligt. Åh. Nyår är fint. Så härligt att bara vara med de man mest av allt tycker om i hela världen och dansa tills natten blir dag.

Jag tror på evig kärlek

Idag tänkte jag lite på livet. Det kanske man gör hela tiden eftersom allt man tänker måste röra livet på något vis men ändå. Jag är så glad åt livet just nu. Det går verkligen min väg. Och det är bra. Det är ju inte alltid det gör det menar jag. Men jag kan inte peka på en enda motgång just previs nu. Underbart.

Hur kan de tro på dig nu?

Julen är över och den var bra. Det var lite nya rutiner men det blev väldigt bra. Julen är kort men har himla stora förberedelser. Men det är mys. Vad skulle december vara utan julen liksom? Ingenting, absolut ingenting! Jag tycker om julen. Och min nya julklappstaktik fungerade ju riktigt bra. Om man bara önskar sig en sak och får den - kan man ju inte bli besviken. Alla borde vara lika smarta som jag. Haha. Nej, det är tur att det finns folk som är smarta på ett annat sätt än jag. Väldigt tur. Som Fuglesang. Vad skulle jag gjort den här månaden utan Fuglesang? Mycket iförsej. Men ändå. Rymden är kul. Men läskig. Mycket läskig.

Och inte heller leva

Jag är glad idag, trots min mage som säger att den inte vill, men choklad är bra, det botar nästan mot allt. Jag älskar choklad.

Kristina

Mellandagsrea

Hej och hå.

Idag är det annandag jul och den stora shoppingdagen. Ja, årligen har det väl inte riktigt varit så, men det här året kändes det helt rätt. Jag kom utsövd och fin (Jaja, inte hela sanningen, hade väl sovit drygt fyra timmar i alla fall..) till T-centralen där jag träffade på Julia, min trogna vän i vått och torrt.. Efter ett tag kom även Ben och vi var påväg till Kista Galleria, enda stället att utforska rean på.

Vi var där prick klockan 10.

Fy.

Vi tog oss igenom några affärer tills jag höll på att dö. Då gick vi till närmaste, eller nej föresten det fanns en närmare men den såg vi inte, Pressbyrå. Kaffe och bulle för 15 pixare stod högst på önskelistan. Sen var jag fit for fight. Mellandagsrean here I come. Jag gick loss på Gina. 4 par byxor, två klänningar och lite annat tjafs fick följa med in i provhytten.. Jag köpte nästan allt. Ett par byxor, två klänningar och ett skärp.

Sen fick jag även med mig hem två par örhängen, två armband, ett linne och en termosmugg.

Jag var nöjd och glad och återvände hem.

Ska dock lämna tillbaka ena klänningen som inte var på rea. Det du.

Nu är klockan mycket och jag är trött hemma hos Adam.
Godnatt.

Kristina

Julafton

Julafton är nu över och jag sitter för tillfället i systers lägenhet i Hökarängen. Imorse när jag satt och läste i min nya bok "Digitalt foto" eller vad den nu heter så kom hon och sa eller frågade om jag vilja följa med hem till henne. Det är skönt att komma hemmifrån ett tag så jag sa ja. Då var klockan 11.22. 11.43 hade jag från att ha suttit i mjukisbyxor i vardagsrummet, duschat, klätt på mig, sminkat mig och cyklat till tunnelbanan. Rekord.

Gårdagen var jättebra. Nästan den bästa julafton någonsin.
En liten resume

Morgon
Annika och jag vaknade av att mamma kom in med ett ljus i handen, ja, hon sov i min säng för vårt hus är för tillfället inte anpassat för fem personer. Vi gick upp och åt fin frukost med mackor, kakor och te. Fick en alternativ julstrumpa (eftersom de riktiga är kvar i Hälsingland) med några paket i. Jag fick en lott från Cancerfonden, ett par örhängen, tre par trosor och två biobiljetter.

Förmiddag
Vi gick ut en promenad med hunden. I svedmyraskogen. Hela familjen, Hej, det har aldrig hänt förut. Men hunden var glad. Och vi kom hem efter en timme. Förmiddagskaffe, jag och syster gjorde oss varsin latte och lussebulle. Alla skrapade sina lotter. De var svårskrapade och när jag äntligen lyckats skrapa hela rutan läser jag siffrorna och säger med lite tveksam röst "Jag tror jag har vunnit 1000 kronor mat". Japp. Bra början. Mamma kom direkt med idén att jag får 1000 kronor i handen så får hon köpa maten. Yes!

Duchade och han knappt ut ur duchen innan Annika kom inrasande och sa att Samuel kom precis och att jag var tvungen att komma ner på momangen. Jag slängde på mig lite kläder och sprang ner för trappan. Där stod min lilla tvååring med ett paket i handen. Det fick jag och han fick två jättepaket av mig. Han blev överlycklig.

Luch/Eftermiddag
Vi gick över till grannen vid halv 1. Där var det massa folk. Eller ja. Värdparet , två söner, en fru, ett barn, vi fem och ett till par. Christer som gubben i hustet heter har varit sjuk i några veckor och har haft tid och klura på roliga saker länge nu. Bordet var dukat med en räls och ett tåg, där snapsarna serverades stup i kvarten. Snaps är verkligen, verkligen jätteäckligt. Men kul var det. Maten var väldigt mycket men oj så god och dukningen var uttänkt. Som bordsplacering hade vi fått "medlemskort" i Hjulevangelisterna som är en nystartad förening som har möte varannan julafton, stadgar till föreningen fanns på baksidan. Kan förklara närmare någon annan gång när jag har det framför mig. Självklart låg även där på bordet varsin trisslott. Min tur höll i sig och jag vann ytterligare 25 kronor. Va? det här var min turdag. Annika har tur i kärlek, Karin verkar inte ha tur i någonting med däremot bor hon i Paris så hon får inte klaga och jag däremot verkar ha tur i allt :P. Kanske. På slutet fick vi champange i isglas och varsitt "stipendium" med två biobiljetter i :). Bättre jullunch fick man nog leta länge efter igår.

Kväll
Vi kom hem vid halv 6. Jag och Karin gick över till andra grannarna och småpratade i några minuter. Sen kom vi hem och då var det dags för julklappsutdelningen. Enligt traditionen var Annika tomte och delade ut paket efter paket. Det enda jag hade önskat mig var ju en mobiltelefon och check, det fick jag. Plus massa andra saker. Såklart.
Pluppsås med lax och paté på kvällen. La mig i soffan och nästan somnade innan jag gick och la mig.

Toppendag!!!!
Hoppas du hade det bra igår!

Kristina


Julklappar


Vilken hysteri. Vad mycket pengar.

Julklappar måste ju ta upp så himla mycket tid i december månad. Tänk bara. Först tänka ut vad man ska köpa, sen leta i femtioelva affärer innan man hittar den man precis vill ha, sen packa upp ur påsen, syna, ta bort prislappar, slå in, rimma, lägga de under granen.
Men så finns det väl dom som fixar färdigt alla julklappar i november, för att missa all den här underbara stressen. Vara ute i sista sekund och inte alls ha en aning om vad man ska hitta på, hör inte det lite till? Jag tycker det är fint när folk springer runt, affär ut och affär in. Det är fint med de meterlånga köerna som bildas inne på de populäraste affärerna bara för att alla slutar jobbet en vis tid och kommit på att just, julklaparna är ju inte klara än.
Jag älskar julklappshysterin. Alla som tjatar och klagar. Antagligen är jag precis lika dan själv. Men det är så fint, att många blir så engagerade, fast man egentligen tycker det är jobbigt. Men det finns ju alternativ för de som inte orkar stå i köer. Nu kan man ju köpa det mesta på internet. Men då måste man iförsej vara ute i god tid.
Du som är sen i starten. Du är en fin människa.

Jul är fint.
Och nu är alla mina julklappar helt färdiga. Bara ligger och väntar på att få öppnas. Julafton är nog trots allt den bästa dagen på året. Alla är gada och man äter massa mat, massa aladin och skaldjurspaté. Det kan inte bli bättre helt enkelt.
Jul är fint.

Nu ska jag åka in till staden och träffa några av de jag helst är med. Kompisar är verkligen bra att ha. Och vissa är bättre än andra. Vad skulle man göra utan vänner? Nej. Det går inte.
Jag mår så himla bra idag.
Har verkligen ingenting att klaga på.
Jag har fått en tröja av min hemkomna syster från Paris. En bloggertröja. Den är tuff. Och jag känner mig som en äkta bloggare. Äntligen. Nu börjar det på riktigt.
Vänner och bekanta, okända och kända
Nu är det jul, på riktigt.

Kristina

Det är jul

Hej hopp i lingonskogen.
Eller jag kanske ska börja på ett lite mer juligt sätt, kanske

Nu är det jul igen
eller
Mer jul jag vill ha, mer jul, tusen stjärnor som glimmar, glitter så långt jag ser, av juleljus som skimrar vill jag ha meeer.

Nu är det äntligen jullov. De här sista veckorna har varit, lite too much. Men nu är det jul och jag ska ha kul. Oj vilket bra rim, kanske ska fortsätta, vissa tycker ju att vi ska rimma på klapparna tills imorgon när jag och mina tjejer ska ha julklappsutdelning. Men det är så svårt. Jag är inte alls bra.
Som när jag och Ernst var ute på julklappsjakt till syster igår så hittade jag en plastvas som man kunde vika ihop, då kom jag genast på:

När du blommor få
Behöver du inte stå på tå
För att vasen din nå


Ursäkta, jag kan verkligen det här. Det säger ju sig självt. Jag är Gud på att rimma.
Inte riktigt kanske.

I övermorgon är det julafton. Inatt kommer syster hem. Det blir mys.
Jag har lyckats ändra om bloggdesignen alldeles på egen hand. Med lite färgkodshjälp av Towe i försej <3

Kristina

Dan före dan före dan före dan före dopparedan

Kristina Bogren, Enskede scoutkår, 10 000 kronor
Kristina är en ung och mycket engagerad tjej. Hon är glad och positiv och ser till att alla kommer till tals och får möjlighet att uttrycka sina åsikter. Hon lyfter på ett positivt sätt in ungdomsperspektivet i alla diskussioner som förs i Stockholms Scoutdistrikts styrelse. Hon är ett gott föredöme för yngre och jämnåriga kramrater.


Det var så den nerkortade versionen av mitt nominerande lästes upp den 15 november i Stadshuskällaren. Igår fick jag alla motiveringar och en gruppbild i ett stort kuvert från Idrottsförvaltningen. Det låter ju minst sagt som att jag är väldigt bra, eller vad tycker ni?
Hehe. Jag är lite dum, jag vet. Snart ska jag sluta tjata. Men vaddå? En sån här grej händer inte flera gånger i livet! Jag tycker i alla fall att det är så himla roligt att jag blir glad i hela mig bara jag tänker på det.

julkalender


Nu har jag bara fyra luckor kvar i min chokladkalender. Bara en timme kvar av julkalendern. Snart är det julafton och imorgon är det skolavslutning. Oj, vad skönt det ska bli! Helt underbart.

Nu ska jag färdigställa mitt historiearbete.

Kristina

Lassemajas detektivbyrå



42872-145

Så bra.

Om du var vaken

Chips


Jag vill ha lov. Nu. Iförsej är det bara en dag kvar. Börjar halv 1. Men måste skriva klart historiearbetet på förmiddagen.
Hade konsert ikväll. Kör individuellt val. Det gick halvbra. Det känns som den där lilla extra glöden inte riktigt fanns. Men, men. Jag hade i alla fall många beundrare där. Puss.

Ska ut med hunden och sen sova tidigt.

Kristina

Julefrid

Här är gårkvällen i ett nötskal

42872-142


Måndag - Barnvakt
Tisdag - Konsert i skolan, jag har inte övat senaste veckan
Onsdag - Historiearbetet ska in :S
Torsdag - Konsert, julavslutningsparty?
Fredag - Leeeedig

Hej. Nu blev ett sånt här tråkigt inlägg igen där jag bara berättar om mig själv..
Men det är väl kul.

Jag ska snart gå och lägga mig tror jag.
Kanske en mandarin?
Nej för jag är så mätt som man kan vara, fy, har verkligen mat enda upp i någonstans...

Kristina

Jag vet att du kan.

Hej Hallå

Igår hade jag och mina tjejer julmiddag hemma hos Malin på Ingarö. Det var mycket trevligt och jag, ja, jag fick mandeln i risgrynsgröten. Jovars, jag fyller ju 18 nästa år så jag får ju gifta mig. Vem vet? Hehe.



mandeln i gröten



Har inte så mycket mer att säga just för stunden.
Jag pluggar historia.


Kristina

Jag vet inte var jag ska gömma mig

Det pirrar i kroppen
Tittar förvirrat åt alla olika håll
Föröker lista ut något
men har bara en sak i huvudet
Jag vill så gärna
men det är svårt

Det pirrar i kroppen
Jag känner mig glad
Men ledsen på samma gång
Tänk om någon märker
Eller om jag gör fel

Det pirrar i kroppen
Jag springer så fort jag kan
Springer för att få ur mig allt
jag inte vill känna
Jag vill bara känna

Den där lusten
Lusten
att vinna
Lusten att lyckas

Det pirrar i kroppen
Som när man är kär

Det pirrar i kroppen
och jag vet inte var jag ska gömma mig

Kurragömma är kul



Snart är det jul och jag kan inte fatta. Det känns inte ens som december. Var är julkänslan? Borta. Tydligen. Om en vecka är det julafton. Om en vecka sitter jag nere vid köksbordet och äter en lussebulle. Ska snart gå över till grannen för jullunch. Ser fram emot allt det där som ligger under granen. Och Kalle Anka. Ibland kunde julen vara lite mer som när man var liten. Då allt var så spännande. Men julen är mysig. Julen är bra. Men i år har den kommit för snabbt.
Var är snön?

Kristina

Danny, is this the end?

Nej. Det är inte slut. Inte på långa vägar. Jag skriver bara inte lika ofta nu. Det låter väl som en okej överenskommelse?

"Nej! Snälla, sluta inte blogga. Gillar verkligen hur du skriver. Roligt och klokt. Gillade särskilt det där du skrev om mandarin i köket när du egentligen ska plugga. Så fungerar jag också. Och ja, det är inte gott att borsta tänderna efteråt...

Min dag har varit intensiv från lunch. Kram"


Man blir ju bara lycklig!

Och jag blir ännu lyckligare av att ja, som Malin uttryckte det :

"DET ÄR FUCKINNG KLART!! AHHHHHH"


Jag kan inte säga så mycket mer, tyvärr. Men jag är glad och det är ändå det viktigaste tycker jag. Om ni har intimare frågor är det bara att fråga på. Har dessutom varit riktigt duktig ikväll. Styrt upp mitt historiearbete som börjar arta sig, vi är två stycken som gör det tillsammans och min huvudrubrik är Kvinnors inflytande jämfört med män i politiken 1910-1920 och 1980-1990. Det är faktiskt himla intressant när man sätter sig in i det.

Puh.
Nu ska jag nog sova.

Tidig dag imorgon.
Bra dag imorgon.
Fredag imorgon...

Kristina

No time for tears


Alla borde må bra idag. Alla borde få känna den där lyckan som man bara känner vid vissa tillfällen, alla borde få vara sådär extremt barnsliga och dansa på disco till klockan 22. Va, det vore väl toppen.
Jag vet inte vad som har hänt men jag har tappat den där lusten jag förut hade till bloggen, den där fantasin att skriva om allt och ingenting, att tänka ihop inlägg påväg från tunnelbanan eller på hundpromenaden och sen sätta sig ner och bara skriva. Jag har tappat det. Och det har att göra med flera saker men just nu är det ju helt kört i mitt huvud. Jag tänker bara på en sak. Hela tiden. Stop it.
Men, för att bröja där jag aldrig slutade så är jag väligt glad. Har varit det i ungefär 75 timmar nu.
Nej, jag bröjar om igen.
Idag, eller från klockan 4 inatt har Camilla och Malin, mina två musilusar suttit utanför Globen instoppad i varsin sovsäck för att köa till Red Hot Chili Peppers. Det tycker jag är ganska fint. Det var förjevligt väder och jag var där ett tag och frös till is bara då. Men de hade något att se fram emot och ja, de har verkligen längtat och var helt taggade. Men fan vad ni är bra.
Sen för att sluta där jag började men ändå inte sluta utan för att ta det någonstans i mitten vill jag bara säga att jag gillar inte vädret i detta land just nu.
Och, just det. Fuglesang - shit vad jag avgudar honom. Fatta att ha som dröm att resa ut i rymden! Och få göra det. Aldrig i livet att jag skulle vilja åka till rymden. Och tysken! Stackarn! Som har varit där i ett halvår! Hur lär han må nu? Va? Jag skulle ha dött för länge sen. Tysken, du är en stark person. Och jag hoppas du vet att jag verkligen bryr mig om dig. Tänk att vara i rymden ett halvår! Helt ensam! Tills det kom två till för två månader sen, men ändå, 4 månader utan en enda liten människa att röra vid. Hjälp.
Ja, så kommer den här tiden på dygnet då man är för trött för att plugga och för lat för att gå och lägga sig. Det brukar sluta med att jag går ner i köket, äter en madarin och sendan återvänder upp, tittar om någon rolig har loggat in på msn, om svaret blir negativt går jag och borstar tänderna och ångrar att jag åt den där mandarinen för mint och madarin går inte hand i hand.
Hum.
Jag vet inte om det är tid för att sluta nu.
Sluta med vad?
Ja, det här blogginlägget.
Hela bloggen kanske ska läggas ner.
Eller sluta min dag.
Men nej. Jag ska filosofera lite innan jag gör någonting annat.
Nej, egentligen inte.
Pappa har kommit hem från Paris nu. Så nu är vi full styrka i huset igen. Nu om två veckor är det juldagen. Jag har en julklapp klar. En. En ynklig. Shit. Jag får ligga i.
Men som sagt.
Jag har annat att tänka på.

Hur har din dag varit?

Kristina heter jag och som vanligt är jag himla glad

Rymden anropar jorden




TEKNISKT FEL!



Det som lyser upp

Ibland måste man göra sånt där som man annars bara tänker att "det där kanske man skulle kunna göra", sånt som bara händer på film och i dåliga tv-serier.
En sak som jag brukar göra ibland är att lägga små hemlighetsfulla lappar på lustiga ställen. Tänk vad glad man skulle bli om man hittade en lapp själv. Jag brukar skriva saker som "ditt leende får mig att snurra" eller "du gjorde min dag". Tänk hur mycket man kan glädja en människa med så enkla medel. Eller jag skulle i alla fall bli glad.
Sen kan man ju fundera över om det är positivt eller negativt i slutändan, när den där pesonen inte kan få den där lappen ur tankarna. Fast den kanske hjälper. Ändå. Tänk om killen som får lappen tror att det är från tjejen som han är kär i i hemlighet och vågar fråga henne om hon vill gå och fika och det visar sig att hon också är kär i honom i smyg och allt bli bra och lyckligt.
Jag skulle nog analysera jättemycket i om jag fick en sån där lapp. Eller det beror kanske på.

Förra veckan fick jag känslan av att göra det där som man aldrig gör utan bara tänker.
Jag tog kontakt med killen som satt mittemot mig på tunnelbanan.
Någon gång måste man ju ha gjort det va.
Jag tyckte det var nu eller aldrig. Tänk egentligen hur många trevliga människor man missar för att man inte pratar med folk på tunnelbanan. (Okej jag pratade inte med killen på tunnelbanan utan jag kände igen honom, kollade i en skolkatalog, såg vad han hette och Ben - spionen själv hittade honom på tre sekunder). Men tänk om man verjligen skulle säga "Hej, shit vad du är snygg" och "Oj vilken fin tröja du har" till alla de som man tänkt så om. Tänk hur många man skulle springa på då en dag på stan.
Jag brukar iförsej flirta ganska hårt på tunelbanan. Varje gång jag ser en snygging som inte ser helt omöjlig ut så är det bara att köra hårt. Men han får inte sitta för nära. Då blir det inte samma sak, då blir det ju bara pinsamt att sitta och titta på någon rakt i ögonen en halvmeter ifrån. För några veckor sen fick jag en kille helt på fall. Men han gick av innan mig ch stod verkligen och råglodde även när han hade stigit av och när tåget åkte iväg följde han det sakta med huvet. Va. Jag är expert.

Jag har fått klagomål. På att jag uppdaterar för lite. Men jag har annat för mig. Tyvärr. Jag har ju börjat mitt nya liv. Oj. Nu ska jag bara lyssna klart på den här låten och sen ta en tur med hunden. Ikväll ska mamma och jag äta fisksoppa. Pappa åker till Paris om några timmar, lyckost.

Kristina

Driving home for Christmas

"Oh, I can´t wait to see those faces"


Idag blir lite utav en bildspecial som får beskriva min dag på bästa sätt.

yeah

malin


Den första är väl en helt vanlig lite för posig bild.. Och den andra är mysiga eftermiddagen i mitt kök med Malin, Julia och tekannan. Mysdag helt enkelt. Jag är toppenglad :)
Snart är det jul hurrni och det enda jag önskar mig är en mobil, illa. Ju mindre man önskar sig desto större chans att få det, kanske? Jul är fint. Mysigt. På lördag ska jag på julmarknad, väl? Mys!

Kristina

Fröjda dig - det är advent

Sorry borry.
Jag har tagit lång tid på mig, jag vet. Men det blev så mycket i slutet av veckan.. Dejten med Gustav, packa till helgen, plugga, hajka. Ja.

Gustav Fridolin
Vi var ganska nervösa där vi satt på tunnelbanan på väg till Gärdet. Vi steg av och tittade oss runt efter en fyra. Vi såg. Gick dit. Ah. Spända. Frågade i receptionen, de ringde honom, han kom. Han var fräch. Hans röst. Åh. Jag blev kär vid första ögonkastet.
Intervjun gick bra. Bara några nervösa skratt när han sa något "roligt", men vi var duktiga och spelade in hela intervjun på band, jag tog kort och så filmade jag en liten snutt. Det ni. Just nu är jag så himla trött så jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det. Det var i alla fall underbart och nu har jag verkligen något att tänka på vid deppiga stunder. Det gör ingenting att han är förlovad. Han är ingen pojkvänskille, mer en idol, som man blir förälskad i.

I helgen har jag varit på hajk. Det var roligt. Absolut. Druckit glögg och ätit pepparkakor, risgrynsgröt och vÖrtbröd, ischoklad och saffransgifflar. Mumsigt.
Men! Min mobil har gått i krachen :(. Den är helt tot und vorbei. FAAAAAN säger jag. Vi som har ett sånt fint liv tillsammans. Fuckit jag vill ha honom tillbaka, nu med det samma. Hur ska jag kunna somna utan pasiansen på kvällarna? Hur ska jag kunna höra att det är till mig det ringer utan min skrattsignal. Hur ska jag kunna vakna utan att få sätta på min älskade telefon som spelar en fin liten morgontrudilutt. Nej, det här går inte. Finns det någon som har bra karma och kan få den att fungera igen? Jag behöver honom mer än någonsin.

Tack för mig hej.
Kristina

lykta