Jag är en förlorare
Jag är en förlorare
En stor jävla nolla
Men också en vinnare
Och det gör mig till världens lyckligaste
En stor jävla nolla
Men också en vinnare
Och det gör mig till världens lyckligaste
Jag är en looser. Jag klarar inte av när jag har för mycket att göra. Då kan jag bara ta det lugnt och inte göra någonting istället. Jag klarar inte av att någon är arg på mig utan att jag vet vad som är problemet. Jag blir ledsen när någon tror osanna saker om mig. Jag pallar inte trycket ibland helt enkelt. Men...
Idag efter slutskottet av dagen kom min svensklärare fram till mig. Det hade varit prisutdelning till skrivartävlingen i skolan världsbokdagen till ära men jag hade inte vunnit. Jag hade FÖRLORAT. Jag var ingen. Ingen som fick plats. Men jag blev överlycklig av att hon kom fram till mig och sa att det var något hon ville säga. Jag blev GLAD. Ska man inte bli rädd när en lärare säger så? Jag blev glad. Och det var tur. För hon hade glada nyheter. Först och främst ville hon bara säga att min text Platsen var otroligt bra. Hon fortsatte med att säga att min text hade kommit mycket långt i tävlingen och hade varit sist kvar utan pris med en röst för lite från juryn. Det var inte för att den var sämre utan för att den inte höll sig lika bra inom temat (Brus). Jag blev GLAD igen. Och är det fortfarande. Jag är en vinnande förlorare och det ska jag verkligen ha i åtanke. Jä. Jag KAN!
Livet rullar på i ganska tufft tempo för tillfället.
Det jag prioriterar halvt och helt är
Adam, komps, hund, skola
No time for bullshit.
Nej ärligt talat. Jag har bråttom i livet. Ge mig sommar nu.
Kristina
Påsklov
Underbart med lov. Jag och Adam har blivigt sambos för en kort sekund. Vi bor i systers lägenhet i Hökarängen tills på söndag. Det är mysigt. Ikväll ska jag träffa tjejerna. Middag och gos.
Inte kan man slappna av på lovet heller. Det är mycket som ska göras. Var uppe i Hälsingland över påskhelgen. Det var ganska skönt att ta det lite piano i några dagar. Läste, red islandshäst och hade en underbar skiddag i Järvsö med strålande sol. I måndags började valberedningsarbetet och nu börjar snart skolan igen och det är mycket att stå i. Tvåan i gymnasiet är kanske inte alltid så kul som det borde. Tur i alla fall att jag har många som bryr sig om mig. Förra veckan kändes det inte riktigt likadant. Då var jag ensamast i världen. Men det börjar gå back on track again. Hoppas ala har haft en urmysig påsk och inte blivigt allt för tjocka och feta av lammstekar, ägg och gelégodis.
Kristina
Min eftermiddag
You say hallo
