Vilken vecka
Hej,
Jag är i Gränna. Eller i skogen, en mil utanför Gränna.
Förra veckan var jag sjuk, på fredagen fick jag komma på intervju på en föskola och efter en lång pratstund erbjöd de mig att börja på måndag. Tjoho, tänkte jag och tackade genast ja. Så nu har jag jobbat en vecka och trivs oerhört bra. De 20-30 timmarna har nu blivigt 35 och vad kan jag säga, är det inte som klippt och skuret för mig?
Det kommer bli tre intensiva veckor frammåt men jag känner mig ganska behaglig efter en lång sommarsemester. Jobb och lägenhet, vuxenpoängen plockas så sakteliga. Drömde till och med att jag födde barn i natt, men det kan bero på att jag är omringad av gravida kvinnor här i skogen.
Ha, jag är nästan stor på riktigt.
Jag är i Gränna. Eller i skogen, en mil utanför Gränna.
Förra veckan var jag sjuk, på fredagen fick jag komma på intervju på en föskola och efter en lång pratstund erbjöd de mig att börja på måndag. Tjoho, tänkte jag och tackade genast ja. Så nu har jag jobbat en vecka och trivs oerhört bra. De 20-30 timmarna har nu blivigt 35 och vad kan jag säga, är det inte som klippt och skuret för mig?
Det kommer bli tre intensiva veckor frammåt men jag känner mig ganska behaglig efter en lång sommarsemester. Jobb och lägenhet, vuxenpoängen plockas så sakteliga. Drömde till och med att jag födde barn i natt, men det kan bero på att jag är omringad av gravida kvinnor här i skogen.
Ha, jag är nästan stor på riktigt.
Kan inte lägga ner
Haha, de är så lika...
Mamma, ni kan tyvärr inte klassa er med dessa likheter, så ni är ute utom tävlan, även om Annika brukar titta sig i spegeln på Axelssons och tänka "O va bra där är ju mamma, jag som just tänkte ringa henne"..
Något annat bidrag?
Förnekade blodsband????
Jag som trodde vi skulle hälsa på brorsan....
Jag utlyser en tävling - den som hittar någon som är mer lik sin mamma eller pappa än det här vinner. Ska till Enskede nu och hitta en ungdomsbild på min far..
Gissningstävling:
Far&döttrar eller syskon?
Jag utlyser en tävling - den som hittar någon som är mer lik sin mamma eller pappa än det här vinner. Ska till Enskede nu och hitta en ungdomsbild på min far..
Gissningstävling:
Far&döttrar eller syskon?
Att offra sig
Somliga människor skulle aldrig komma på tanken att gå ut frivilligt i det här vädret på en ledig dag, ännu mindre komma på tanken på en cykeltur. Helén har du varit ute idag till exempel? Nej, tänkte väl det.
Men jag däremot, jag kämpar för att få en snygg kropp som kan leda till toppjobb.
Och se, jag är glad ändå.
Det borde väl ändå kvalificera mig till jobbet som barnskötare på ett friluftsdagis jag sökt idag..
Men jag däremot, jag kämpar för att få en snygg kropp som kan leda till toppjobb.
Och se, jag är glad ändå.
Det borde väl ändå kvalificera mig till jobbet som barnskötare på ett friluftsdagis jag sökt idag..
ATt söka jobb
Vem fan vill inte anställa mig?
Året var 2006 och jag låg gråtfärdig i min säng. Jag hade halsböld och trodde att jag aldrig skulle bli bra. Tankarna flög i mitt runt i mitt huvud, precis hemkommen från Skåne. Hemska Skåne, för den gången. Jag hade dumpat och blivit dumpad och visste inte hur jag skulle kunna gå vidare. Speciellt då, när jag bara kunde ligga, inte prata, inte äta. Bara gråta och tänka för mig själv.
Då kommer mamma in i rummet med ett kuvert i handen. Ett brev, till mig, som har legat på skänken i flera timmer i min ovetskap, något som aldrig skulle inträffa i mitt friska tillstånd.
Det pirrar till i magen när jag ser var brevet kommer ifrån. Stockholm stads idrottsförvaltning.
Jag vågar inte hoppas, men gör det ändå.
Yes. Yes. Yes.
2006 års Ungdomsledarstipendium
Gratulerar! Du har blivit utnämnd till en av 2006 års ungdomsledarstipendiater.
Så börjar brevet jag då höll i min hand och jag log av den pirrande glädjen jag kände inom mig. Det var jag, det var mitt arbete som skulle belönas. Jag hoppade ur sängen och ville genast gå ner och sitta med vid middagen.
Efter det har jag inte haft särskillt många sjunk. Jag vet vad jag klarar av och säger till om jag mot all förmodan inte skulle klara av någonting. Jag vill utvecklas och jag vet att jag är bra. Jag är jäkligt bra. Så vad väntar de på?
Ge mig ett jobb nu.
Året var 2006 och jag låg gråtfärdig i min säng. Jag hade halsböld och trodde att jag aldrig skulle bli bra. Tankarna flög i mitt runt i mitt huvud, precis hemkommen från Skåne. Hemska Skåne, för den gången. Jag hade dumpat och blivit dumpad och visste inte hur jag skulle kunna gå vidare. Speciellt då, när jag bara kunde ligga, inte prata, inte äta. Bara gråta och tänka för mig själv.
Då kommer mamma in i rummet med ett kuvert i handen. Ett brev, till mig, som har legat på skänken i flera timmer i min ovetskap, något som aldrig skulle inträffa i mitt friska tillstånd.
Det pirrar till i magen när jag ser var brevet kommer ifrån. Stockholm stads idrottsförvaltning.
Jag vågar inte hoppas, men gör det ändå.
Yes. Yes. Yes.
2006 års Ungdomsledarstipendium
Gratulerar! Du har blivit utnämnd till en av 2006 års ungdomsledarstipendiater.
Så börjar brevet jag då höll i min hand och jag log av den pirrande glädjen jag kände inom mig. Det var jag, det var mitt arbete som skulle belönas. Jag hoppade ur sängen och ville genast gå ner och sitta med vid middagen.
Efter det har jag inte haft särskillt många sjunk. Jag vet vad jag klarar av och säger till om jag mot all förmodan inte skulle klara av någonting. Jag vill utvecklas och jag vet att jag är bra. Jag är jäkligt bra. Så vad väntar de på?
Ge mig ett jobb nu.
Superfittan
Min favorit i Prideparaden var superfittan, men det hör egentligen inte hit..
Angående uppdelningen i vår lilla familj, Bahl, Boahl, Ahlgren, Grenström elller vad du vill, så är det faktiskt så att det är jag som håller i kameran när inte jag tydligt säger "TA KORT PÅ MIG FÖR I HELVETE". Därför var jag tvungen att släppa snickeriet för ett tag för att ta kort med min alldeles egna kamera. Och så råkade jag just stå vid diskhon när jag sa den där meningen till Zambon... (HAHA, vi är sambos)
Men, vi är på god väg... På dörren till städskåpet sitter en städlista, för att man inte ska kunna slarva med städningen. Den heter "Städning i Hökarängen". Yes. Varannan gång, eller tillsammans. En annan oskriven regel är att den som lagar maten slipper diska efteråt och Adam som hatar att diska kommer nog visa fram fötterna vid matlagninen i framtiden.
Vi har faktiskt gjort en deal. Att jag kan stå ut med att behöva säga till när bokhyllan behöver dammas eller toaletten behöver skuras, till en början. Men sen kommer även han att växa upp till en ansvarstagande, matlagande, städglad och noggrann liten man. I familjen Bogren är det faktiskt herrn i huset som sköter exprimentmatlagningen till vardags, så ni fattar ju vilka krav lille A har att leva upp till, ingen bers i soffan när han kommer hem från jobbet här inte. Jösses, det har ju bara gått två nätter än så länge och ni ser ju själva hur bra det går:
Snart behövs här ingen superfitta längre.
Superkuken klarar det mesta själv
och..
vi har det faktiskt riktigt hemtrevligt här i Hökarängen, bästa svängen
Angående uppdelningen i vår lilla familj, Bahl, Boahl, Ahlgren, Grenström elller vad du vill, så är det faktiskt så att det är jag som håller i kameran när inte jag tydligt säger "TA KORT PÅ MIG FÖR I HELVETE". Därför var jag tvungen att släppa snickeriet för ett tag för att ta kort med min alldeles egna kamera. Och så råkade jag just stå vid diskhon när jag sa den där meningen till Zambon... (HAHA, vi är sambos)
Men, vi är på god väg... På dörren till städskåpet sitter en städlista, för att man inte ska kunna slarva med städningen. Den heter "Städning i Hökarängen". Yes. Varannan gång, eller tillsammans. En annan oskriven regel är att den som lagar maten slipper diska efteråt och Adam som hatar att diska kommer nog visa fram fötterna vid matlagninen i framtiden.
Vi har faktiskt gjort en deal. Att jag kan stå ut med att behöva säga till när bokhyllan behöver dammas eller toaletten behöver skuras, till en början. Men sen kommer även han att växa upp till en ansvarstagande, matlagande, städglad och noggrann liten man. I familjen Bogren är det faktiskt herrn i huset som sköter exprimentmatlagningen till vardags, så ni fattar ju vilka krav lille A har att leva upp till, ingen bers i soffan när han kommer hem från jobbet här inte. Jösses, det har ju bara gått två nätter än så länge och ni ser ju själva hur bra det går:
Snart behövs här ingen superfitta längre.
Superkuken klarar det mesta själv
och..
vi har det faktiskt riktigt hemtrevligt här i Hökarängen, bästa svängen
I väntan på Benny
Tjena, jag heter Abba, jag är snart 1 år och igår skulle min lillebror komma till världen så jag fick vara ensam hemma..
Jag typ chillade och så som man gör när morsan inte är hemma..
Just fan, bjöd ju över två polare också, såhär ser vi ut tillsammans..
Sen skulle jag läsa min nya deckare, som sägs vara bra.
Jag är ju lite närsynt men,
för det mesta går det ändå bra...
Och lillbrorsan har jag vart och hälsat på och han såg fajn ut och morsan var såklart gla att se mig, så jag sa hejdå till polarna och åkte hem med farsan...