Tussilago

Imorse stod jag i vanlig ordning på Darten.

Framför mig sitter en man.

En man i kostym.

Han verkar medelviktig.

Inte allt för proper men ändå så viktig att han kommer ha med folk att göra under dagen.

En grej bara.

Han har tandkräm i halva ansiktet.

Ojojoj.

Hur ska detta gå?

Hans liv snabbspolas framför mina ögon.

Jag är helt inne i hans livs historia när den gravida kvinnan mitt emot honom öppnar munnen.

Hon måste ha fått ett påslag av moderligt hormon.

Av bry sig om hormon.

Hon vill alla väl.

Hon börjar rota i sin väska samtidigt som hon säger till mannen:

-Ursäkta, men du har något vitt i ditt ansikte. (Såklart på irländsk engelska men det kan jag tyvärr inte återskapa här)

Ojojoj. Panik i mannens ögon.

Han börjar snabbt svepa med handen över ansiktet.

Hjälp.

Den gravida kvinnan får upp en spegel ur sin väska.

Alltid redo.

Mannen tar en snabb titt.

Han ser förmodligen bara sin hals i spegeln och vågar liksom inte be om att få hålla i spegeln själv.

Han får inte bort allt.

Spegeln läggs ner i väskan och turen fortsätter.

Hon kan inte säga till igen.

Stackars man.

Han springer förmodligen till en spegel fortare en kvickt när han kommer av denna helvetesdarten.

Som bara för att göra situationen värre står still i fem minuter.

Bad thing.

Min morgon i ord.