Kristina om graviditet

Igårnatt drömde jag att jag var gravid.
De gånger jag gör det är jag ju aldrig sådär jäätegravid utan har en liten fin bula på magen bara.
Sen går allt mycket snabbt och effektivt och jag får aldrig se mitt barn.
Kul.
Men igår fick jag i alla fall en plastimmitation av mitt barn,som typ en gåva från sjukhuset.
Men det enda jag tänkte på i drömmen var hur de gjort den här, om de hade tryckt ner det lilla barnet i lera så att den inte hade kunnat andas under ett tag?
Jag fick inte bara en immitation, utan nej, jag kunde välja på olika uttryck och jag tror jag valde en, som var minst fel.
För trots allt var det ju inte mitt barn det där, det var jag, eller någon blandning eller bara små smylisar man fick när man fött barn.
Jag har nog ingen framtid som drömtydare, men jag tror jag kan ha valt rätt utbildning när jag tillochmed i drömmen undrar hur det gått för mitt stackars barn eller nån annans eller vems det nu var när den har blivigt nertryckt i lera och inte kunnat andas.

Eller?

Här i den religiösa staden har jag märkt att alla gifter sig väldigt tidigt, vilket jag inte trodde existerade i Sverige. Men tydligen, religionen fanns visst kvar stark som Starkeadolf även här.

Ujuj, var är världen påväg?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback