Tussilago

När jag var liten var min stora dröm att få vara med i småstjärnorna. Jag skulle vara Dilba. När en unge sen dök upp i tvrutan som Dilba blev jag helt bestört. Det var ju min roll. Det var ju jag som skulle vara henne. Jag satt på hallsoffan i en liten hög och grät tills tåranra tog slut.

När jag var lite större och första Lilla Melodifestivalen ägde rum skulle jag skriva en låt och vara med. Såklart. Jag ritade till och med hur mina kläder skulle se ut. Jag skulle ha svarta converse, benvärmare, svarta jeans, en slapp långärmad tröja med svarta ränder på vit botten och fram på tröjan skulle det vara ett kvinnomärke med en näve i mitten sytt med röda stygn sådär flera gånger så det såg lite slarvigt ut.

Sen ville jag vara med i riktiga melodifestivalen.

Igår gick det upp för mig att jag var på konsert istället för att kolla på första delen av melodifestivalen. Aldrig hänt. Men det gick upp för mig att jag är inte någon schlagerkändis.
Jag vill vara Anna Ternheim.

Hon är den snyggaste jag vet.