It´s now or never

Tjo fadderuttan, jag lever.
Även fast det ska ta en jäkla månad mellan mina uppdateringar. Men jag förstår inte var tiden tar vägen.
En vanlig vecka i mitt nuvarande liv:
Måndag: Jobb 8.30-17.00, träna, hem, middag, tv, sängen innan Adam ens kommit innanför dörren (han repar)
Tisdag: Jobb -16.30, träna, min middagsdag, städa lite, prat, tv, sängen
Onsdag: Jobb -16.30, hem till Enskede för middag, körövning, hem, sängen
Torsdag: Jobb -15.00, barnjympa 16-19, hemma vid 8, middag, packa upp, duscha, sängen
Fredag: Jobb -16.30 och beroende av vad helgen bjuder ser den här kvällen olika ut, under hösten har jag till mestadels tillbringat den på ett tåg.

Jag har möten på helgerna. Och har jag inte det, tror jag att jag är ledig, men i tusan heller. Det är alltid tusen tider att passa ändå.
Det här är den första lördagsmorgonen i Hökis då jag gått upp före Adam och sitter och softar i soffan. Det är inte många lördagsmornar jag vaknat här faktiskt. Kanske två innan idag.

Men.
Jag har haft sån jäkla tur!
Jag är 19 år och har precis gått ut gymnasiet. Jag bor (för tillfället) med min boy ensamma i en lägenhet och har ett jobb som jag överlever på och mer än så.
Fatta, jag jobbar 38 timmar i veckan med mitt favoritväsen, Barn!
Jag älskar barn. De kan så mycket och har så bra funderingar om allt och inget. Jag får ta hand och pyssla om dem, jag får presenter och kärlek, de är dumma, men jag har tålamod.
Barn är oslagbara, var trycket på en briströja jag aldrig ville lägga ifrån mig under kanske 5 år. Jag hade den jämt. Och det säger en del.
Barn är min livsuppgift.

Jag ska bli barnsjuksköterska.

Jag har bestämt mig. Men först ska jag göra en volontärresa och jobba på barnhem. Och sen ska jag ha massa barn. Innan 30. Över 30 morsor är så jäkla petiga med allt. (Av den trend jag ser)  Kan inte ens skratta lite när barnet ligger och sover. Hallå. Vad är det den ska lära sig? Att när man sover stannar världen upp, man missar aldrig något roligt eller hemskt.

Nej, jag ska lära mig allt om barn, bli världens bästa barnsjuksköterska, hjälparbetare, mamma och jympafröken.


Kommentarer
Postat av: Helén

Vad bra att du är ihop med mitt barn. Eftersom du tycker om barn så mycket.

2008-10-11 @ 14:14:11
Postat av: Annika

Vad fint! Vilken underbar målbild. Guld och diamant! Barn är bra, dagmammor är dumma i huvudet, det har jag lärt mig idag!!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback