Tussilago

Jag tillbringade fredagskvällen i min svärsoffa.
Vi tittade på Mr and Mrs Smith.
Tjo fadderuttan tänkte jag tills jag insåg mitt misstag.
Jag hatar när folk dödas.
Det är det värsta jag vet.
Förstår i helvete inte hur folk kan tycka det är underhållning.
Nej

Jag ska fortsätta med trenden lättsmält komedi
Det passar mig
Bra.

Åter till saken.
Den där filmen, för er som inte heller gillar dödsunderhållning
så går den ut på att paret har varit gifta i 6 år och har aldrig riktigt öppnat sig för varandra
De är båda hemliga agenter, aaaa, smart.
Tills mannen får reda på att det är frugan han nästan dödat i ett uppdrag.
De tror då båda att den andre har fått i uppdrag att döda sin partner
och så fortsätter det
De försöker döda varandra
Men lyckas aldrig
Tills de står med pistolerna riktade mot varandras skallar

Men det var inte filmen som var grejen egentligen.
Det var ju könsskräcken
I det här fallet kanske inte skräck, men ändå inom samma tema.
KÖNSFÖRDELNING
KÖNSROLLER
KÖN
KÖN
KÖN

Jag frågar min käraste efter filmen vilken han hejade på, kvinnan eller mannen.
Han svarar mannen.
Det snublar i mitt huvud, för mig var det ju helt självklart att man hejade på kvinnan.
Shit.
Jag är farsinerad.

Imorgon börjar skolan
Och jag har klippt mig
Kan det bli bättre