Jag var 17, du var 16
Vilken helg.
Det är nog det ända jag kan säga. Den har varit toppen och ändå halvbra. Men helbra. Hej jag heter Kristina och jag är 17 år. 17 svåra år. 17 glada år. 17 lätta år. 17 underbara år. 17 jobbiga år. 17 härliga år.
Det var så underbart i fredags. Allt tycktes gå min väg ändå, även fast livet verkade svårt på torsdagen. Det var härligt och fint. Och vid 00.00 började ju min långa födelsedag som jag tycktes fira i ett helt dygn. Det var roligt. Absolut.
Lördag, födelsedag
Snyggaste presenten:
Ett tygkonstverk av min gudmor som går i grönt, svart och vitt. Helt supersnyggt till mina väggar. En liten bild på mig till och med där jag står med grön tröja.
Bästa rimmet:
Kristina!
Hipp Hipp Hurra
På din födelseda´
Som vis och snygg
Kommer du alltid
Känna dig trygg
Ta oss på orden
Du kommer bli
Fräckast på jorden
Läckraste middagen på länge:
Krabba, nykokta musslor, rökta och färska räkor, gucca och bröd
Kladdigaste kladdkakan med exotiska frukter och te
Mummmms!
Bästa grattningarna:
Alla som sjunger i telefonen så man ler och blir glad och helt varm inuti. Det var så många som brydde sig och jag var helt lycklig hela dagen. TACK alla fina människor som bara finns där för mig! Vad FEN skulle jag göra utan er?
Bästa artist:
Kvällen tillbringades i kungsträdgården där p3 hade konsert. Marit å Marit va underbar hon var. Hon är så cool, så tuff, så pop, så fin. Marit jag ville bara dansa när jag hörde dig och det var väl det jag gjorde. Pop, hur pop? POP! Hur pop? POP SOM FAN!
Det enda som var dåligt med gårkvällen var väl SL. Tunnelbanorna bytte tid hela tiden och tycktes aldrig komma. Men när man står där med sina finaste vänner och rebelrobert på slussen känns livet ganska bra ändå. Så jag kanske ska vara tacksam istället. Så här kommer det nu, även fast ni krånglar så. Tack SL.
Och när jag ändå är igång och tackar vill jag bara säga att jag måste ha de underbaraste av alla vänner. Att bara ställa upp sådär. Nej, jag är mer än tacksam. Fan va glad jag är att ni finns. Ni räddade min torsdag. Verkligen. Tack, tack, tack.
Klar för idag.
Internet funkar inte hemma. Det är inte kul. För jag är ganska beroende. Det finns ett skäl till att jag fick ungdomsledarstipendium. Jag tar på mig att fixa ganska mycket grjejer. Och det kan jag inte göra utan Internet. Nej, så här sitter jag nu hos grannen och försöker utföra mina ärenden. Puh. Jag borde börja bli mindre viktig så jag slapp ha så mycket saker att tänka på hela tiden. Men några månader till ska jag nog orka.
Med min energi som jag har nu kommer allt bli toppen. Jag är glad som en liten boll.
Hittade den här bilden och tyckte den var mycket fin, dessutom är det precis ett år sen den togs idag. För det var på saker å ting på lördagen. Visst är den fantastiskt fin ;)
Jag ville bara va med dig, bara va med dig
Kristina
Maria och jag är stolta över att bli omnämnda som bästa rimmet. Fast det var väl det enda?
Vilka är det på bilden? Tycker inte om när du lägger in småbilder som man inte kan trycka större, du vet jag är ju synskadad och ser inte så bra!!!
17 år, livets vår! Grattis igen lilla stumpan
sööt! att du hittade den gamla bilden på mig och Anders! hihi! ;)
grattis igen!
kärlek.
Haha fy vad kul, jag kollade på den där bilden senast i helgen! Tänk att det var ett år sen jag lärde känna dig ;)